Könsbekräftande vård kan absolut öka en persons välmående och minska könsdysfori, det är ett av målen med vården. Vård vid könsdysfori kan minska risken för depression eller suicidnärhet, men vården kommer inte att lösa all psykisk ohälsa.
Suicidtankar och olika typer av psykisk ohälsa kan bero på många olika saker – som tidigare trauman, minoritetsstress eller brist på stöd från omgivningen – och behöver inte vara direkt kopplade till könsdysfori. Det är därför viktigt att fortsätta fråga hur personen ifråga mår, och att inte utgå från att psykisk ohälsa avtagit bara för att personen har tillgång till vård vid könsdysfori.
Vi vet att tillgången till könsbekräftande vård är en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa och suicidtankar.
Könsbekräftande vård handlar om att få medicinsk och/eller kirurgisk behandling som gör att ens yttre bättre stämmer överens med en persons könsidentitet.
För många minskar detta känslor av könsdysfori – det vill säga obehag eller begränsningar i vardagen kopplat till den egna kroppen eller hur andra uppfattar dig utifrån kön – men det löser inte nödvändigtvis andra utmaningar som kan påverka välmåendet.
Nova lever sedan en tid tillbaka i enlighet med sin könsidentitet. Hon har bytt namn, och de flesta i hennes omgivning har börjat använda rätt pronomen. Hon har fått könsbekräftande vård, som hormonbehandling och överkroppskirurgi.
Novas bästa vän vet att hon tidigare varit deprimerad och haft självmordstankar, och undrar om de försvunnit nu när Nova har börjat leva öppet som kvinna.